Norrbottensgården

På den här gamla gården någonstans i Norrbotten bor en familj bestående av två vuxna, tre barn och två bondkatter. Huset byggdes någon gång under 1800-talets mitt och flyttades till sin nuvarande plats 1914. De som bor här gör sitt bästa för att varsamt renovera efter tid, ork och plånbok. Hon som pysslar med den här bloggen är en renoveringsamatör med tummen mitt i handen och huvudet fullt av kreativa idéer. Här avhandlas livet i stort och smått och en hel del handlar om loppis,fotografering, byggnadsvård,god mat och antika möbler.

När skatorna gick till attack

Publicerad 2018-06-04 17:39:00 i Katter, Livet på landet,

Datorn har varit barrikaderad av min make, då han har hög arbetsbelastning just nu och inte bara jobbar på sitt jobb, utan fortsätter när han kommer hem..Vi har bara en stationär dator så det faller sig naturligtvis så att hans jobb måste få gå före mitt nöjesbloggande. Jag har haft en laptop tidigare men den krånglade så mycket mot slutet så nu ligger den mest och bara samlar damm i något förråd och jag startar aldrig upp den.

Under helgen som gick var de två mindre barnen(och maken) på Leos lekland och jag passade på att under tiden besöka en frisör och få håret färgat och klippt. Nu känns det hundra gånger fräschare och jag slipper dra upp håret i en tofs hela tiden :) Efter Leos och frisören hämtade vi stora sonen också, så vi får träffa honom innan vi drar till Prag :)  Annars har vi inte gjort så mycket, maken har jobbat en del och vi har haft lite praktiska göromål att ordna med, så inga smaskiga recept eller dylikt denna gång. Men jag har fotat lite förstås:

 
 Katten Pettsson var mycket sugen på choklad och hade nog smaskat i sig halva chokladkakan om hon bara fått. Men det fick hon inte. 
Därför strök hon omkring och spanande, hoppades att pojkbarnet skulle tappa någon smula på marken eller så..
Ogräs till tusen, men ändå så vackert i sin enkelhet..
Och blommande äppelträd! Jag hoppas på äpplen i år, förra året ville det sig ju inte riktigt..
På söndagsförmiddagen var jag ute och fotade lite sommarbilder och båda katterna var nyfikna och sällskapliga så de kom fram för att bli kliade och klappade en stund. Här kommer Findus tassande i lugn mak..
 
Jag började stryka på hennes mjuka päls och småprata med henne som jag alltid gör och då såg jag att hon råkat trassla in sig i snöret till min systemkamera. Jag skulle försiktigt lossa bandet från henne då hon upptäckte vad som stod på och oj, vilken fart hon fick! Likt en gasell dundrade katten iväg i 190 över gräset, med kamerabandet runt kroppen och systemkameran släpandes och dunsandes efter! Och jag sprang efter katten i panik, hahaha! Kunde visst inte tänka vettigt jag heller..Nå, till slut så lossnade bandet och efter noggrann inspektion så verkar kameran tack och lov oskadd!  I uppståndelsen hann Findus även skrämma upp kattsyster Pettsson som stod i ett hörn och krökte rygg utan att ens förstå vad hon krökte rygg åt..Här är hon dock innan tumultet uppstod, intet ont anade om vad som komma skulle..
Och det skulle sen visa sig att det inte var slut på katt-dramatik på vår gård. Igår kväll när jag stod och borstade tänderna på toaletten hörde jag skatorna bortåt skogsbrynet som riktigt "skrek" där ute. Ibland gör dom ju så när de ska kivas om mat eller dylikt, men jag reagerade på att de faktiskt väsnades mer än vanligt. Därtill tyckte jag mig ana ett ilsket jamande också? Men jag slog bort tanken..men så hörde jag tydligt en katt som var upprörd, ni vet hur de låter när de är i slagsmål? Ungefär så lät katten och jag fick lite panik, tänkte att nu håller skatorna på att ha ihjäl någon av våra katter! Så jag stegade ut på gården för att se vad det var fråga om. Döm om min förvåning när jag ser en stor gul katt ramla ner från ett träd! Inte någon av våra, utan en grannkatt som kommer hit ibland. Den kutade till skogs och skatorna for efter i en rasande fart, ilsket kraxande! Jag hörde dem försvinna allt längre borrt eftersom katten sprang, men den blev nog jagad en bit..Det var en tämligen märklig upplevelse må jag säga! Men jag tänker att det måste vara så att katten hittade något fågelbo, kanske nykläckta skatungar och så upptäckte "föräldra"-skatorna det hela och blev skogstokiga. Jag har sett skator och svalor reta våra katter också, men maken till kalabalik som igårkväll har jag aldrig varit med om förr..
Och nu har finvädret ersatts med rena stormen...när vi kom hem från jobb/skola/förskola upptäckte vi att dörren till bagarstugan blåst upp, vedluckan till källaren har lossnat på något konstigt vis, och som om det inte vore nog så upptäckte jag också att en ruta till sonens rum är krossad :( Så himla trist..kanske en fågel som flugit in i rutan, jag vet inte riktigt..men kul utgift såhär innan semestertider, verkligen! 
Jaja, det är inget att göra åt. Nu ska jag laga lite mat och packa inför Prag. 

Finfrämmande och slangad badtunna

Publicerad 2018-05-23 18:26:06 i Barnen, Livet på landet, Målning, Renovering,

Jag skulle ju skriva redan i söndags, men inte vet jag vad som hände..livet kom emellan tror jag! Jag gjorde ett tappert försök att knåpa ihop text och bild under söndagen men blogg.se krånglade som bara den och ville inte alls vara med på noterna så det det slutade i vanlig ordning med att både text och bild till slut försvann och inte gick att återfå. Bilderna är det ju ingen fara med, de har jag ju kvar i datorn, men när man suttit och skrivit en lång stund om ditten och datten och det bara försvinner, ahhh! Nåja, nu gör jag således ett nytt försök!

Förra inlägget inleddes med bilder på dessa ulliga, gulliga damer. De är till sättet och till vardags inte särskilt ystra så att säga, de är mera att ta det lugnt, jama bakom ytterdörren och vänta på mat(som de ändå alltid ratar). Men nu när sommaren faktiskt ser ut att vara på fullt intåg så blir de som kor på grönbete! Nej, det var kanske att överdriva en smula, men de är glada och får små inslag av ysterhet emellanåt. I fredags när jag kom hem från jobbet låg den ena katten och bara gonade sig i rabatten och den andra katten rullade sig ivrigt på marken, tills det bara dammade om henne :D 

 
Tvättlinan har kommit upp, en av de bästa sakerna med vår och sommar, ljuvligt att torka tvätten utomhus 
 Lördagen spenderades med att fixa lite fika och röja upp i renoveringskaoset till långväga och så otroligt efterlängtade gäster. En mycket kär gammal vän som betyder så otroligt mycket för mig och är en av de allra närmsta vänner jag någonsin fått förmånen att lära känna <3, hon och hennes familj kom förbi och hälsade på och det var sååå trevligt! Längtar redan tills vi ses igen, men vi hörs av så gott som varje dag nu :) Förutom finbesök ägnade vi helgen åt lite lagomt fixande. Jag har stått ute i bagarstugan och målat golv- och taklister, skvätt färg överallt precis som vanligt..men det blir tjusigt! 
 
Ser ni den breda listen längst bort i bild? När de först levererades bar jag in dem och packade upp dem i köket men insåg ganska snart att det inte fungerade så bra på grund av dess skrymmande framtoning. Så jag baxade upp alla på övervåningen där jag tänkte måla dem. Alltså vilket bök! Till slut bar jag ut dem i bagarstugan och det kan jag säga, det tog sin lilla tid att få ut de där breda listerna ur huset, ni anar inte! Jag kände mig som gubbarna i den där filmen ”Plankan” från 1979. Kolla klippet så får ni ett hum om mitt kämpande!

 https://www.youtube.com/watch?v=aUbcaE44cSw

 Men nu ligger listerna på torkning och maken får sen kapa upp dem så vi kan få dem på plats. Det är bara det kvar innan vi kan lämna hallrenoveringen bakom oss. Sen blir det husmålning för hela slanten! Vi behöver inte för en sekund oroa oss för vad vi ska göra på semestern ;) Jag blickade upp mot husgavlarna igår och ja..det är ganska högt! Vi kommer inte hinna köra igång innan vi drar till Prag, men efter det, i mitten på Juni då..då är det all in på att måla huset. Barnen längtar redan(inte). "Är det lika jobbigt som att skrapa färg?" Frågade de och vi svarade nej. Nu har vi invaggat dem i en falsk trygghet att det här kommer gå så mycket lättare..

 Tanken förra helgen var dessutom att äntra badtunnan för ett premiärdopp, men det ville sig inte. Någon( Det vill säga jag själv) råkade ofrivilligt och omedvetet slanga ur vattnet ur tunnan när jag nästan var färdig med den veckolånga och tämligen tidskrävande påfyllningen. För er som undrar hur man lyckas med detta kan jag berätta att då lämnar man trädgårdsslangen i tunnan med munstycket öppet och sen andra änden av slangen på marken. Voila! Sluurp bara så var ¼ av vattnet borta. Så tråkigt! Men vi är trots allt glada att det inte hamnade om något läckage som vi först befarade. Jag har nu lärt mig att inte lämna slangen i och vattnet har sedan dess stannat i tunnan. Nu ska jag kasta ihop en liten kaka till jobbets fredagsfika. Trevlig kväll!
 
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela