Norrbottensgården

På den här gamla gården någonstans i Norrbotten bor en familj bestående av två vuxna, tre barn och två bondkatter. Huset byggdes någon gång under 1800-talets mitt och flyttades till sin nuvarande plats 1914. De som bor här gör sitt bästa för att varsamt renovera efter tid, ork och plånbok. Hon som pysslar med den här bloggen är en renoveringsamatör med tummen mitt i handen och huvudet fullt av kreativa idéer. Här avhandlas livet i stort och smått och en hel del handlar om loppis,fotografering, byggnadsvård,god mat och antika möbler.

Blir man aldrig färdig?

Publicerad 2018-12-16 11:57:00 i Renovering,

”Man blir ju aldrig färdig”..den frasen har jag hört under åren hos olika husägare, både de som bor i nyare hus och de som bor i gamla kåkar som vi.

När vi flyttade in i vårt hus i februari 2013 hade vi ett omfattande renoveringsbehov att ta tag i. Två fattiga studenter var vi till råga på allt, haha! (Men jag hade fast jobb att falla tillbaka på, så helt galna var vi ändå inte)Vårt kök, inklusive köksinredningen var klädd i omålad furu. När förra ägaren tömde huset på möbler och tog ner tavlorna från väggen syntes ljusa formationer på väggarna där möblerna och tavlorna varit. Likaså hallen. Toaletten har  våtrumsmatta men väggar och tak går i furu. Golven i hall och kök hade gulnad lack. Vardagsrummet hade heltäckningsmatta och strukturtapet. På övervåningen fanns två rum, ett med väggar klädda i beige-rosa masonit och ett med en tjock brun och grönrandig tapet uppspänd på papp med timmerväggarna direkt bakom. Och ett rum utan innertak och timmerväggarna framme. Ingen isolering.

Det var för lite värme i huset om vintrarna och vi fick inte Albin-pannan i källaren att fungera ordentligt, men vi hankade oss fram. I tjocksockar, långkalsonger och fleecekläder. Och vi hade hört hur många som varit och tittat på huset, men många tyckte att det var för mycket att göra. Andra tyckte vi inte var kloka, medan några försiktigt uppmuntrande sa ”Men det har ju potential i alla fall”.

Köket var renoverat någon gång i slutet av 60-talet och det fanns tre kokplattor, varav en inte fungerade. Efter ett tag gick vredet till ugnens gradantal sönder så vi fick ta en liten tång och vrida runt med när vi skulle ställa in graderna. Att laga mat tog en smärre evighet med andra ord ;) Vi såg vid ett tillfälle en film som utspelade sig på 80-talet och brast ut i skratt då köket i filmen var modernare än vårt!

Och vi har stretat och kämpat med vårt hus. Bit för bit. Idag, snart sex år senare börjar vi känna att vi har kommit någonvart. Små och stora projekt har avlöst varandra och vi är långt ifrån färdiga. Men jag har heller ingen förväntan att vi en dag bara ska lägga ner verktygen och tänka "Ja men dåså, nu är vi klara". För blir man någonsin klar? Oavsett vilket slags hus man bor i? De allra flesta har ju mer eller mindre projekt i sitt boende, som pågår under hela tiden man bor där. Men köket och badrummet, de är de två största och viktigaste milstoplarna för oss. Badrumsrenoveringen blir här under början på nästa år och när det är klart är de största renoveringarna gjorda. Då kan vi gå vidare med alla hundra mindre och större projekt såsom att måla hus, bygga farstukvist och fixa bagarstugan ;) Renoveringen blir ju som en del av ens liv på något sätt. Och än så länge kan jag inte tänka mig något annat sätt att leva. Det är ju en dröm som gick i uppfyllelse trots allt! :) 

Vad har ni för er i helgen då? Vi har bakat pepparkakor och idag är det lussebullarnas tur. Jag har just satt en deg på jäsning som står och gonar sig framför kaminen

 Jag ska erkänna, jag är inte så mycket för att baka, men barnen tycker ju att det är så roligt. Så för deras skull får man ju offra sig och knåda nån deg någon gång per år ;) 
Igår fick dottern en lekkompis en stund och av lekkompisens mamma(som är min kompis)fick jag denna dösnygga fotogenlampa! Alltså kolla bara hur fin <3 
Nu börjar det vara dags att baka ut degen så jag ska gå och samla ihop barnen. Önskar er en trevlig söndag! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela